
Att gå är bland det bästa jag vet, jag går helst varje dag, och i alla väder. I går var det regn, då blev det rask promenad utan kamera, i dag var det stilla, solig frostmorgon, då fick kameran följa med. Lillo, vår lappska vallhund är alltid med, hon är en bra gåkompis, hänger med på det mesta och gillar att gå i skog och mark. Min promenad går genom hagmarker med små skogsdungar och en å.

Ån är översvämmad efter allt regnande och går långt upp i betet, området är en gammal mosse. Landskapet förändras med årstiderna, i bland är här en hel sjö, på vintern blir det is, på sommaren sjunker vattnet undan och här går kor och hästar. Ålderdomligt kan nog landskapet beskrivas som, tack vare att marken är sank och stenig har ett stort område aldrig blivit till åkrar, här finns mycket rådjur, räv, hjortar, ibland älg och ett fantastiskt fågelliv.

Mot laduväggen står de vissnade stockrosorna.
I love walking, I walk in all weathers, always together with my dog Lillo, a lapponian herder. Often I walk in the neigbourhood, old pasture land, in the summer thre are cows and horses grassing, in the autumn and winter the area is flooded by a river crossing. Thanks to the flood and all the stones in this area it has never been grown anything here and the oldfashioned landscape has remained. Here is a lot of animals; deer, elk, fox and a lot of different birds.
So this is my little paradise.