Väntan på snö

Pion Festiva Maxima

Vädret verkar som om det kommer att bli snö. Jag längtar faktiskt efter snö, skall det vara kallt och blåsigt kan det lika bra vara snö. Vintern då jag var mammaledig med min yngsta dotter, var det snö från juldagen och till i mars, jag åkte skidor med Filippa på ryggen dagligen, det var alldeles underbart men givetvis en undantagsvinter för att vara i Skåne.

I stället drömmer jag om försommarrabatter, prästkragar, digitalis, iris och pioner.

Pioner har jag några stycken, dels har jag de gamla bondpioner som jag räddade undan bondens plog här vid dammen och sedan har jag några vita Duchess de Nemours och Festiva maxima.

Också är det en hybrid av P Mlokosewitschii, som jag fått av min svärmor, den är en korsning mellan den äkta Mlokosewitschii och en röd pion, så istället för att var gul är den rosa, fast med typiska Mlokosewitschii blad. Den ser faktiskt mest lite konstig ut, men bladverket är väldigt vackert hela sommaren.

Pioner är långsamma typer som vill stå länge på samma plats, dem jag räddade undan plogen har tagit flera år på sig att växa till sig. Festiva maxima är underbar, först alldeles vit sedan kommer röda stänk i det vita, dramatiskt och överdådigt blommar de under lång tid.

Jag drömmer om en pionrabatt som Emma Lundberg beskriver i sin bok om sin trädgård på Lidingö. Jag läste allt jag hittade om denna trädgården när jag själv var nybliven trädgårdsägare, Emma Lundberg var revolutionerande för sin tid fast hon sedan glömdes bort under många år. Att kontakten mellan det ute och inne var så viktig, att trädgårdsrummet är en förlängelse av rummet inomhus var några av hennes kloka tankar. Emma Lundberg började att odla potatis i sin trädgård för att rensa jorden och sedan efter noga förberedande av jorden planterades pioner och andra växter.

Kanske kommer det snö, då skall jag göra alla de där trädgårdsbilderna med snöiga växter som jag tänkt så länge!