Gräva, gräva, rensa, rensa, köksträdgårdsgrävningen går framåt, lite varje dag börjar kunna synas. Nu återstår en bit som gränsar mot en häck och den är full av tistlar, men tistlarna är än så länge små och rätt lätta att vända upp med grävgrepen. Återstår gör gödseln..
Den finns i fjolårets gödselstack, häst och får gödsel blandat. För vår torra sandiga jord är gödseln bra och att det är lite halm i ger struktur till jorden.
Kanske blir jag klar i helgen.
Stolta sträcker sig sparrisarna, om det kommer lite värme kan vi snart få i hop till en portion till oss alla fem i familjen.
Körsbärsplommonen blommar, trots att det är rätt kyligt fortsatt. Näktergalen och göken struntar också i kylan och sjunger var och en på sitt sätt allt de orkar.
Körsbärsplommonen har jag dragit upp från frö och jag trodde att de var väldigt speciella...det är vanliga mirabeller, men de är vackra på våren och bra som läplantering. De är nog mitt första totala missförstånd när jag började anlägga en trädgård här. Men ett bra sådant trots allt!
Jag måste bara nämna att Ulla Molins trädgård har byggnadsminnesförklarats, det är verkligen ett bra beslut! Men att Emma Lundbergs trädgård på Lidingö delvis förstördes är verkligen synd, en bit kulturarv försvann. Jag hoppas att byggnadsminnesförklaringen av Ulla Molins trädgård är en början på att se på svenska trädgårdar på ett annat sätt.
Jag blir så avis på all den goda gödslen:-) Härlig sparris!
SvaraRaderaOh, sparrisarna ser goooda ut.......
SvaraRaderaHa' det bra!
/Charlotte
Your good earth must be rich with all your additives... that asparagus looks yummy! I am so envious of your weed free bed! My spears must compete with bishop's weed. Lovely blooms!
SvaraRaderaGläder mig åt Ulla Molins, vad gäller Emma Lundbergs minns jag min morfars kamp för att rädda hennes trädgård.Han och mormor bodde grannar. Men allas arbete var förgäves, Norra Kungsvägen drogs rakt över hennes trädgård på Lidingö av okänsliga betongpolitiker.
SvaraRaderaAnna, dina morföräldrar måste ha känt sig maktlösa! Jag kommer i håg när jag för många år sedan läste om Emma Lundberg och hennes trädgård, kändes helt oerhört att man drog en väg rakt igenom!
SvaraRaderaMen hopp finns ju om att det blir bättre, även om Sverige är lite av ett u-land på trädgårdsfronten.
Vilka stämningsfulla vårbilder. Och det är verkligen skönt att få höra att Ulla Molins trädgård har blivit skyddat, den är ett riktigt mästerverk i svensk trädgårdshistoria.
SvaraRadera